onsdag 27 mars 2013

Rapport (Utkast)


Bakterietillväxt i köttfärs







Innehåll

 



Syfte och frågeställningar

Syftet med det här arbetet var att se hur köttfärs påverkas av att stå i rumstemperatur ett tag för att sedan få reda på varför vi kan bli matförgiftade av att äta köttfärs som stått i rumstemperatur alldeles för länge. Syftet med vår undersökning var även att se hur köttfärs förändras bakteriemässigt samt utseendemässigt i rumstemperatur och i kylskåp.

De frågeställningarna vi valde att besvara är:
·         Hur mycket bakterier bildas ur köttfärs som förvaras i kylskåp respektive rumstemperatur?
·         Hur förändras köttfärs som får stå i kylskåp respektive rumstemperatur?
·         Vilka konsekvenser finns det med att äta köttfärs som förvarats i rumstemperatur?

Bakgrund och teori

Varje år drabbas hundratusentals människor av matförgiftning i Sverige pga. mat som stått framme för länge eller förvarats för varmt. Maten innehåller bakterier som förökar sig konstant om den står i rumstemperatur alldeles för länge. Det som händer med maten är att bakterietillväxten ökar och därefter bildas gifter som inte försvinner, inte ens vid tillagning tillskillnad från bakterier som kan försvinna vid tillagning i en hög temperatur.
Det finns olika faktorer som påverkar bakterietillväxten, temperaturen är en faktor. Det är nämligen så att bakterier trivs i varma miljöer, därför förökar sig bakterier väldigt snabbt i en rumstemperatur. Den optimala tillväxttemperaturen för många sjukdomsframkallande bakterier är runt 20-40 grader och under dessa miljöer kan en enda bakterie föröka sig och bli till 1 miljard bakterier på endast 10 timmar.

Material

·         Näringsagar
·         Avjonat vatten
·         Tvätt sprit
·         Petriskål
·         Våg
·         Mätglas
·         Bägare
·         Glasstav
·         Kastrull
·         Värmeplatta
·         Sked
·         Värmeskåp
·         Kylskåp

Metod

För att minska risken av att bakterier hamnar i agarlösningen och i annat material som vi skulle använda oss utav steriliserade vi bordet och de föremålen vi skulle använda. Det gjorde vi med tvätt sprit. Därefter var det dags att väga upp 18,5 g näringsagar som vi löste upp med 500 ml avjonat vatten, vilket mättes upp med hjälp utav mätglaset. Agarlösningen fick koka i ett vattenbad i ca 15 minuter, därefter lät vi den svalna i 10-15 minuter innan vi hällde upp den i 14 petriskålar. Sedan fick agarplattorna svalna och bli fasta genom att endast låta en bit av locket vara öppet så att kondensen skulle ut men även för att minska risken av att andra bakterier skulle hamna i agarplattorna. Nästa steg var att få bakterier på agarplattorna från köttfärsen och det gjorde vi genom att ta en bit köttfärs med en sked för att sedan smeta ut köttfärsen på plattan en stund så att bakterier skulle hamna på agarplattorna. Vi lät även en del köttfärs vara kvar i agarplattorna för att få ett tydligare resultat. Därefter täppte vi till plattorna med tejp och lät hälften av dem stå i rumstemperarur och hälften i kylskåpet. Efter det förvarade vi hälften av köttfärsen i en påse som fick stå i rumstemperatur och andra hälften förvarades i en annan påse som fick stå i kylskåpet, detta för att se vad som händer med köttfärsen utseendemässigt.
Dagen därpå insåg vi att vi behövde påskynda bakterietillväxten eftersom att vi inte hade den tiden vi behövde för att få ett resultat på två dagar då det endast var 18 grader i rummet, så vi valde att förvara köttfärsen och agarplattorna som låg i rumstemperatur i ett värmeskåp som vi ställde in till 25 grader.

 

Resultat

Resultat dag 1


Agarplattor
Plats
Utseendemässigt
Bakteriemässigt

Kylskåp
Ingen förändring, fortfarande röd.

Ingen bakterietillväxt


Rumstemperatur
Köttfärsen i agarplattorna hade en annan färg. Den var gul/vit.


Ingen bakterietillväxt


Bakterieodlingarna som förvarades i kylskåpet hade inte förändrats utseendemässigt och det hade heller inte skett någon bakterietillväxt.
De plattorna som förvarades i rumstemperatur hade inte fått någon bakterietillväxt, dock hade utseendet förändrats och fått en gulaktig färg.

Köttfärs

Plats
Utseendemässigt
Kylskåp
Ingen förändring
Rumstemperatur
Brun

Köttfärsen som låg förvarad i kylskåpet hade inte förändrats, den hade samma röda färg som innan. Däremot fick köttfärsen som låg i rumstemperatur en brunaktig färg.

Resultat dag 2

Agarplattor

Plats
Utseendemässigt
Bakteriemässigt
Kylskåp
Ingen förändring
Ingen förändring
Rumstemperatur
Vitgul
Bakteriekolonier
Värmeskåp
Vita
Bakteriekolonier

Agarplattorna som förvarades i kylskåpet hade inte förändrats, det fanns inga bakteriekolonier och köttfärsen i agarplattorna hade fortfarande samma röda färg. Det bildades bakteriekolonier i agarplattorna som låg i rumstemperatur och i de som låg i värmeskåpet. Köttfärsen i plattorna hade fortfarande den vita färgen som dag 1. 
Köttfärs
Plats
Utseendemässigt
Kylskåp
Ingen förändring
Värmeskåp
Mindre mängd kött, brun, luktade illa

Köttfärsen som låg förvarad i kylskåpet hade inte förändrats, det var fortfarande väldigt röd och det luktade inget speciellt. Däremot krympte köttfärsen som förvarades i värmeskåpet, den fick en brun färg och den luktade väldigt illa.



Diskussion och analys

Med hjälp utav vår undersökning har vi kunnat bevisa det faktum att bakterietillväxten varierar beroende på temperaturen då vi klart och tydligt kan se ett samband mellan värme och ökad bakterietillväxt genom att vi fick ett antal bakteriekolonier i agarplattorna som förvarades i rumstemperatur men inte en enda bakterietillväxt i agarplattorna som låg i kylskåpet. Vi har inte kunnat bevisa att man kan bli matförgiftad av att äta köttfärs som stått i rumstemperatur för länge eftersom ingen av oss var villiga att prova det, men vi tycker att det verkar vara trovärdigt att man kan bli matförgiftad av det då det klart och tydligt står att matförgiftning orsakas av en bakterietillväxt i mat som inte förvarats på rätt sätt. Om det är någon som vill motbevisa detta bör man vara villig att äta köttfärs som sått i rumstemperatur i någon dag.
Vi fick ingen synlig bakterietillväxt i agar plattorna som låg i rumstemperatur den första dagen men färgen på köttfärsen i agar plattorna blev gulvit. Vi vet inte varför den blev gulvit men vi resonerade kring det och kom fram till att det kanske var så att blodet rann ut ur köttet vilket ledde till att köttet blev vitt, men vi vet inte om detta stämmer. Eftersom vi inte såg någon synlig bakterietillväxt i rumstemperatur den första dagen valde vi att förvara agar plattorna i värme skåpet, i 25 grader, eftersom det endast var ca 18 grader i rummet och det krävs en värme på över 20 grader för att bakterietillväxten ska ske i en snabb takt. Detta gjorde så att vi såg en bakterietillväxt i agar plattorna den andra dagen. Det hade bildats otroligt många bakteriekolonier. Det hade även bildats bakteriekolonier i agar plattan som låg förvarad i rummet men dock mycket mindre.  
Köttfärsen som låg förvarad i kylskåpet förändrades inte under dessa två dagar men däremot förändrades köttfärsen som förvarades i värme skåpet (rumstemperatur). Den första dagen blev köttfärsen lite brunaktig men den hade ingen speciell arom. Nästa dag blev den ännu brunare och den luktade väldigt illa. Det som även hände med köttfärsen andra dagen var att den hade krympt en aning vilket förvånade oss då vi inte hade förväntat oss det, men vi tror att det beror på att köttsaft och blod rinner ut från köttet under tiden den förvaras i värmen. Anledningen till att köttfärsen blev grå är att färgämnet myoglobin som kött innehåller reagerar med syre och gör så att köttet får dess röda färg, men om det blir syrebrist samt för varmt tappar myoglobinet den röda färgen och köttet får en brun färg.
Alla våra frågeställningar kunde besvaras med hjälp utav vår undersökning. Det bildas otroligt mycket bakterier av köttfärs som förvarats i rumstemperatur, nästan hälften av en agarplatta var full av bakteriekolonier. Av detta kan man dra den slutsatsen att det bildas ca en halv del av en agarplatta bakteriekolonier under två dagar när man låter en tesked ut smetat köttfärs i näringsagar stå i rumstemperatur. Bakterietillväxten sker exponentiellt, dvs. två bakterier blir till fyra bakterier, fyra bakterier blir till åtta bakterier osv.  Vi kom även fram till att det inte bildas någon synlig bakterietillväxt när köttfärs förvaras i kylskåpet i två dagar eftersom att det inte är en passande miljö för bakterier då det är för kallt.
Vår frågeställning angående hur köttfärs förändras i kylskåp respektive rumstemperatur gick även att besvara och vi kom fram till att köttfärs som får stå i rumstemperatur i 1-2 dagar blir alldeles brun och luktar väldigt illa medan köttfärs som förvaras i kylskåp i två dagar har fotfarande samma röda färg och samma arom som vid inköpet.
Allt detta bevisar att man kan äta köttfärs som förvaras i kylskåp i några dagar utan problem då det varken har skett en kraftig bakterietillväxt eller någon förändring i utseende och arom. Man ska helst inte äta köttfärs som legat i rumstemperatur i 2 dagar eftersom att bakterietillväxten har ökat väldigt kraftigt under dessa två dagar och det finns då risk för att man drabbas av matförgiftning.
Om vi inte hade haft ont om tid hade vi även velat undersöka hur lång tid det tar för köttfärsen som förvarades i kylskåpet att förändras och bilda bakteriekolonier då vi tycker att det är intressant att se skillnaden mellan hållbarhet beroende på hur man förvarar maten. Hållbarhet av exempelvis köttfärs skulle även kunna vara med i vår frågeställning, men om inte det hade varit för tidsbristen hade vi haft med det. Om man vill gå lite längre med undersökningen kan man även undersöka hur lång tid det tar för att det ska bildas maskar i köttfärsen genom att förvara köttfärs i en burk med ett lock i rumstemperatur för att kunna se vad som händer med köttfärsen tills att det bildats maskar.  






måndag 18 mars 2013

Arbetsplan

Vi har valt att undersöka vad som händer med köttfärs när det får stå i rumstemperatur och vilka risker det finns med att äta det.

Frågeställningar:
  • Hur mycket bakterier finns det i köttfärs som står i kylskåpet respektive rumstemperatur?
  • Vad händer med köttfärs som får stå i rumstemperatur?
  • Vilka konsekvenser finns det med att äta köttfärs som stått i rumstemperatur?
Vi valde att undersöka det här eftersom att det verkade vara ett intressant ämne att undersöka. Först vill vi ta reda på hur mycket bakterier det finns i köttfärs som står i kylskåpet respektive rumstemperatur för att sedan kunna dra vissa slutsatser.

Metod

Det första steget är att köpa köttfärs. Därefter ska vi göra näringsagar där bakterieodlingen ska ske. Sedan ska vi ta bakterier från köttfärsen med topps och lägga i den ena petriskålen med näringsagar, och den ska ligga i kylskåp. Det är den "normala" bakterieodlingen. Den andra petriskålen med näringsagar ska innehålla bakterier som ska stå i rumstemperatur. Efter någon dag är det dags att tolka resultaten och sedan dra en slutsats av det. Vart finns det flest bakterier? I petriskålen som stått i kylskåpet eller den som stått i rumstemperatur?