Bakterietillväxt i köttfärs
Innehåll
Syfte och frågeställningar
Syftet med det här arbetet
var att se hur köttfärs påverkas av att stå i rumstemperatur ett tag för att
sedan få reda på varför vi kan bli matförgiftade av att äta köttfärs som stått
i rumstemperatur alldeles för länge. Syftet med vår undersökning var även att
se hur köttfärs förändras bakteriemässigt samt utseendemässigt i rumstemperatur
och i kylskåp.
De frågeställningarna
vi valde att besvara är:
·
Hur mycket bakterier bildas ur köttfärs
som förvaras i kylskåp respektive rumstemperatur?
·
Hur förändras köttfärs som får stå i
kylskåp respektive rumstemperatur?
·
Vilka konsekvenser finns det med att äta
köttfärs som förvarats i rumstemperatur?
Bakgrund och teori
Varje år drabbas hundratusentals människor av matförgiftning i Sverige pga.
mat som stått framme för länge eller förvarats för varmt. Maten innehåller
bakterier som förökar sig konstant om den står i rumstemperatur alldeles för
länge. Det som händer med maten är att bakterietillväxten ökar och därefter
bildas gifter som inte försvinner, inte ens vid tillagning tillskillnad från
bakterier som kan försvinna vid tillagning i en hög temperatur.
Det finns olika faktorer som påverkar bakterietillväxten, temperaturen
är en faktor. Det är nämligen så att bakterier trivs i varma
miljöer, därför förökar sig bakterier väldigt snabbt i en rumstemperatur. Den optimala
tillväxttemperaturen för många sjukdomsframkallande bakterier är runt 20-40
grader och under dessa miljöer kan en enda bakterie föröka sig och bli till 1
miljard bakterier på endast 10 timmar.
Material
·
Näringsagar
·
Avjonat vatten
·
Tvätt sprit
·
Petriskål
·
Våg
·
Mätglas
·
Bägare
·
Glasstav
·
Kastrull
·
Värmeplatta
·
Sked
·
Värmeskåp
·
Kylskåp
Metod
För att minska risken
av att bakterier hamnar i agarlösningen och i annat material som vi skulle
använda oss utav steriliserade vi bordet och de föremålen vi skulle använda.
Det gjorde vi med tvätt sprit. Därefter var det dags att väga upp 18,5 g
näringsagar som vi löste upp med 500 ml avjonat vatten, vilket mättes upp med
hjälp utav mätglaset. Agarlösningen fick koka i ett vattenbad i ca 15 minuter,
därefter lät vi den svalna i 10-15 minuter innan vi hällde upp den i 14
petriskålar. Sedan fick agarplattorna svalna och bli fasta genom att endast
låta en bit av locket vara öppet så att kondensen skulle ut men även för att
minska risken av att andra bakterier skulle hamna i agarplattorna. Nästa steg
var att få bakterier på agarplattorna från köttfärsen och det gjorde vi genom
att ta en bit köttfärs med en sked för att sedan smeta ut köttfärsen på plattan
en stund så att bakterier skulle hamna på agarplattorna. Vi lät även en del
köttfärs vara kvar i agarplattorna för att få ett tydligare resultat. Därefter
täppte vi till plattorna med tejp och lät hälften av dem stå i rumstemperarur
och hälften i kylskåpet. Efter det förvarade vi hälften av köttfärsen i en påse
som fick stå i rumstemperatur och andra hälften förvarades i en annan påse som
fick stå i kylskåpet, detta för att se vad som händer med köttfärsen
utseendemässigt.
Dagen därpå insåg vi
att vi behövde påskynda bakterietillväxten eftersom att vi inte hade den tiden
vi behövde för att få ett resultat på två dagar då det endast var 18 grader i
rummet, så vi valde att förvara köttfärsen och agarplattorna som låg i rumstemperatur
i ett värmeskåp som vi ställde in till 25 grader.
Resultat
Resultat dag 1
Agarplattor
Plats
|
Utseendemässigt
|
Bakteriemässigt
|
Kylskåp
|
Ingen
förändring, fortfarande röd.
|
Ingen
bakterietillväxt
|
Rumstemperatur
|
Köttfärsen
i agarplattorna hade en annan färg. Den var gul/vit.
|
Ingen
bakterietillväxt
|
Bakterieodlingarna som
förvarades i kylskåpet hade inte förändrats utseendemässigt och det hade heller
inte skett någon bakterietillväxt.
De plattorna som förvarades
i rumstemperatur hade inte fått någon bakterietillväxt, dock hade utseendet
förändrats och fått en gulaktig färg.
Köttfärs
Plats
|
Utseendemässigt
|
Kylskåp
|
Ingen förändring
|
Rumstemperatur
|
Brun
|
Köttfärsen som låg
förvarad i kylskåpet hade inte förändrats, den hade samma röda färg som innan.
Däremot fick köttfärsen som låg i rumstemperatur en brunaktig färg.
Resultat dag 2
Agarplattor
Plats
|
Utseendemässigt
|
Bakteriemässigt
|
Kylskåp
|
Ingen
förändring
|
Ingen
förändring
|
Rumstemperatur
|
Vitgul
|
Bakteriekolonier
|
Värmeskåp
|
Vita
|
Bakteriekolonier
|
Agarplattorna som
förvarades i kylskåpet hade inte förändrats, det fanns inga bakteriekolonier
och köttfärsen i agarplattorna hade fortfarande samma röda färg. Det bildades
bakteriekolonier i agarplattorna som låg i rumstemperatur och i de som låg i
värmeskåpet. Köttfärsen i plattorna hade fortfarande den vita färgen som dag
1.
Köttfärs
Plats
|
Utseendemässigt
|
Kylskåp
|
Ingen
förändring
|
Värmeskåp
|
Mindre
mängd kött, brun, luktade illa
|
Köttfärsen som låg
förvarad i kylskåpet hade inte förändrats, det var fortfarande väldigt röd och
det luktade inget speciellt. Däremot krympte köttfärsen som förvarades i
värmeskåpet, den fick en brun färg och den luktade väldigt illa.
Diskussion och analys
Med hjälp utav vår
undersökning har vi kunnat bevisa det faktum att bakterietillväxten varierar
beroende på temperaturen då vi klart och tydligt kan se ett samband mellan
värme och ökad bakterietillväxt genom att vi fick ett antal bakteriekolonier i
agarplattorna som förvarades i rumstemperatur men inte en enda bakterietillväxt
i agarplattorna som låg i kylskåpet. Vi har inte kunnat bevisa att man kan bli
matförgiftad av att äta köttfärs som stått i rumstemperatur för länge eftersom
ingen av oss var villiga att prova det, men vi tycker att det verkar vara
trovärdigt att man kan bli matförgiftad av det då det klart och tydligt står
att matförgiftning orsakas av en bakterietillväxt i mat som inte förvarats på
rätt sätt. Om det är någon som vill motbevisa detta bör man vara villig att äta
köttfärs som sått i rumstemperatur i någon dag.
Vi fick ingen synlig
bakterietillväxt i agar plattorna som låg i rumstemperatur den första dagen men
färgen på köttfärsen i agar plattorna blev gulvit. Vi vet inte varför den blev
gulvit men vi resonerade kring det och kom fram till att det kanske var så att
blodet rann ut ur köttet vilket ledde till att köttet blev vitt, men vi vet
inte om detta stämmer. Eftersom vi inte såg någon synlig bakterietillväxt i
rumstemperatur den första dagen valde vi att förvara agar plattorna i värme skåpet,
i 25 grader, eftersom det endast var ca 18 grader i rummet och det krävs en
värme på över 20 grader för att bakterietillväxten ska ske i en snabb takt.
Detta gjorde så att vi såg en bakterietillväxt i agar plattorna den andra dagen.
Det hade bildats otroligt många bakteriekolonier. Det hade även bildats bakteriekolonier
i agar plattan som låg förvarad i rummet men dock mycket mindre.
Köttfärsen som låg
förvarad i kylskåpet förändrades inte under dessa två dagar men däremot
förändrades köttfärsen som förvarades i värme skåpet (rumstemperatur).
Den första dagen blev köttfärsen lite brunaktig men den hade ingen speciell
arom. Nästa dag blev den ännu brunare och den luktade väldigt illa. Det som
även hände med köttfärsen andra dagen var att den hade krympt en aning vilket
förvånade oss då vi inte hade förväntat oss det, men vi tror att det beror på
att köttsaft och blod rinner ut från köttet under tiden den förvaras i värmen. Anledningen
till att köttfärsen blev grå är att färgämnet myoglobin som kött innehåller
reagerar med syre och gör så att köttet får dess röda färg, men om det blir
syrebrist samt för varmt tappar myoglobinet den röda färgen och köttet får en
brun färg.
Alla våra
frågeställningar kunde besvaras med hjälp utav vår undersökning. Det bildas
otroligt mycket bakterier av köttfärs som förvarats i rumstemperatur, nästan
hälften av en agarplatta var full av bakteriekolonier. Av detta kan man dra den
slutsatsen att det bildas ca en halv del av en agarplatta bakteriekolonier under
två dagar när man låter en tesked ut smetat köttfärs i näringsagar stå i
rumstemperatur. Bakterietillväxten sker exponentiellt, dvs. två bakterier blir
till fyra bakterier, fyra bakterier blir till åtta bakterier osv. Vi kom även fram till att det inte bildas
någon synlig bakterietillväxt när köttfärs förvaras i kylskåpet i två dagar
eftersom att det inte är en passande miljö för bakterier då det är för kallt.
Vår
frågeställning angående hur köttfärs förändras i kylskåp respektive
rumstemperatur gick även att besvara och vi kom fram till att köttfärs som får
stå i rumstemperatur i 1-2 dagar blir alldeles brun och luktar väldigt illa
medan köttfärs som förvaras i kylskåp i två dagar har fotfarande samma röda
färg och samma arom som vid inköpet.
Allt detta
bevisar att man kan äta köttfärs som förvaras i kylskåp i några dagar utan
problem då det varken har skett en kraftig bakterietillväxt eller någon
förändring i utseende och arom. Man ska helst inte äta köttfärs som legat i
rumstemperatur i 2 dagar eftersom att bakterietillväxten har ökat väldigt
kraftigt under dessa två dagar och det finns då risk för att man drabbas av matförgiftning.
Om vi inte
hade haft ont om tid hade vi även velat undersöka hur lång tid det tar för
köttfärsen som förvarades i kylskåpet att förändras och bilda bakteriekolonier
då vi tycker att det är intressant att se skillnaden mellan hållbarhet beroende
på hur man förvarar maten. Hållbarhet av exempelvis köttfärs skulle även kunna
vara med i vår frågeställning, men om inte det hade varit för tidsbristen hade
vi haft med det. Om man vill gå lite längre med
undersökningen kan man även undersöka hur lång tid det tar för att det ska bildas
maskar i köttfärsen genom att förvara köttfärs i en burk med ett lock i rumstemperatur
för att kunna se vad som händer med köttfärsen tills att det bildats maskar.
Källor https://www2.varmdo.se/Resource.phx/plaza/publica/invanare/provarmdo/kostenhet/livsmhygien.htx